Nu har vi Sveriges bästa priser på Budo Nord produkter 👇
Gōjū Ryū är en av de största karatestilar från Okinawa. Gōjū uttalas med långa vokaler och är hämtat från en känd bok om stridskonst, Bubishi Gōjū Ryū står således för "hårdmjuk stil/skola" vilket dels är en stridsprincip och stilen innehåller en kombination av "hårda" och "mjuka" tekniker. Go betyder hård, syftar på knutna handtekniker eller linjära rörelser.
Ju som betyder mjuk, syftar på öppna handtekniker och cirkulära rörelser. I Gōjū Ryū läggs stort fokus på andningen i utförande av kata och många andra tekniker. Goju Ryu utövar olika typer av träning för att stärka kroppen och sinnet. Som stridskonst kombinerar stilen hårda slag och sparkar samt mjuka och öppna handtekniker för att anfalla, blockera och kontrollera motståndaren med hjälp av olika typer av grepp/lås, fall- och kasttekniker.
Kännetecken och skillnad från andra stilar är användandet av redskap vid träning sk hojo undo för att förbättra olika tekniker. Men denna typ av träning utövas inte av alla Goju Ryu klubbar pga olika orsaker såsom platsbrist eller kostnad. Stilens grundare är Chojun Miyagi och har idag miljoner utövare runt om i världen.
Chojun Miyagi är stilens grundare och den som namngav den 1930. Innan dess kallades stilen i folkmun för Naha-te. Gōjū Ryū som stil sträcker sig lång tillbaka i tiden. Miyagi började träna som 14-årig hos Higashionna Kanryō och tränade i 15 år tills hans död 1916. Innan hade Miyagi börjat träna under Ryuko Aragaki vid 11 års ålder och det var genom Aragaki som han introducerades till Higashionna.
Mästare Higashionna hade studerat olika typer av stridskonster sedan barndomen, han studerade olika typer av kinesisk boxning och åkte även till Kina för att studera under olika mästare.
1877 började han träna under kung fu mästaren Ryū Ryū Ko. En forskare vid namn Tokashiki Iken menar att det egentligen är Xie Zhongxiang, utövare av "Vita tranan Kung Fu" (Engelska "Whooping Crane Kung Fu") som tränade flera studenter från Okinawa varav flera blev kända karate legender. Higashionna återvände 1882 till Okinawa och började lära ut en ny stil av kampkonst med utgångspunkt från den hybrid av olika kempō-varianter från Kina (Fuzhou) som Higashionna utövade och som utmärkte sig genom dess integration av gō-no (hård) ochjū-no (mjuk). Higashionnas stil kallades för Naha-te. Emellertid anser Gojukai historiker att Kinesisk Nanpa Shorin-ken var den kung fu stil som influerade Goju ryu.
En av Goju ryu stilens stora profiler Higaonna Morio menar att Higashionna Kanryo sensei lärde ut kampkonst på två sätt beroende på typen av student. Hemma lärde han ut Naha-te som kampkonst vars ultimata mål var att kunna döda motståndaren, medan i skolan Naha Commercial High School, lärde han ut karate som en form av fysisk, intellektuell och moralisk träning.
Higashionnas främste student var Chojun Miyagi och 1915 åkte Miyagi till Kina för att söka efter Higashionnas tränare. Miyagi stannade ett år i Kina och tränade under flera mästare, men när han kom fram var Higashionnas skola borta pga Boxarupproret. Kort efter hemkomsten avled Higashionna. Många av Higashionnas studenter stannade kvar för att träna med Miyagi. 1929 träffades delegater från hela Japan i Kyoto för en stor japansk kampsports-demonstration. Då Miyagi själv inte kunde närvara fick hans toppstudent Jinan Shinsato representera honom. När Shinsato fick frågan om vad stilen han tränade hette improviserade han hanko-ryu ("halv-hårda stilen") för att inte skämmas då Miyagi ännu inte döpt stilen.
Tillbaks i Okinawa rapporterade han händelsen till Chojun Miyagi som bestämde sig för namnet Gōjū-ryū ("hård mjuka stilen") för hans karatestil. Chojun Miyagi tog namnet från tredje versen i dikten Hakku Kenpo ("nävens åtta lagar") som beskriver de åtta lagar i stridskonsten. Dikten är del Bubishi, en klassisk kinesisk text om stridskonst och medicin. Den tredje "lagen" i Kempō Hakku lyder: "Hō wa gōju tondo su" ( sättet att andas in och ut är både hårt och mjukt).
Efter Chōjun Miyagi Sensei:s bortgång 1953 utsågs Eiichi Miyazato Sensei till hans efterträdare. Eiichi Miyazato Sensei fortsatte att undervisa i Chōjun Miyagi Sensei:s dōjō. 1957 grundlades Jundōkan i Asato, Naha - Okinawa.
Sedan dess har Goju Ryu spridits runt om i världen och är en av de största karatestilar i världen. Det finns idag flera stora organisationer i Goju Ryu.
Miyagi menade att "det slutliga målet i karate-do var att bygga karaktär, övervinna mänskligt lidande och finna själslig frihet. Därför var det viktigt enligt Miyagi att balansera träningen av självförsvar med "träning av sinnet eller att stärka de etiska reglerna/maximerna karate-do ni sente nashi ('i karate-do finns ingen första attack')"; han la också stor fokus på vikten av "stärka intellektet före fysisk styrka". Miyagi valde namnet Goju-ryu ("go" "hård" och "ju" "mjuk"), för att visa att hans stil integrerade både hårda och mjuka stilar.
Goju tillämpas inte bara i karate, utan även det allmänna livet; bara hårdhet eller bara mjukhet kan inte möjliggöra för en att på ett effektivt sätt hantera förändringarna i livet. När man blockerar är kroppen mjuk och inhalerar; när man slår är kroppen hård och exhalerar.
Antalet kator och utövandet av dessa kan variera i detaljer beroende på klubb och organisation. Alla studenter antas kunna alla dessa kata samt bunkai till dessa innan man når sandan Hojo Undo.
Gōjū-ryū har 12 centrala kata som är:
- Sanchin
- Gekisai dai ichi & dai ni
- Saifa
- Seiyunchin
- Shisochin
- Sanseiru
- Sepai
- Kururunfa
- Sesan
- Suparenpai
- Tensho.
Med hjälp av vår lista över Sveriges Goju Ryu klubbar
Gå till Goju Ryu klubbar
