Självförsvarsträning syftar till att praktiskt kunna värna sig själv vid en fysisk konfrontation. Inom kampsport skiljer sig kampsporter inriktade mot självförsvar gentemot de inriktade mot tävling.
Kampsport är den mest vedertagna termen för sporter, idrotter eller övningar som innehåller eller förbereder för någon form av närstrid. Fokus i träningen kan ligga på självförsvar, personlig utveckling, tävling eller ligga närmast på ett konstnärligt plan.
Så självförsvar fokuserar på förmågan att försvara sig själv i en verklig situation. De flesta kampsporters ursprung kommer ur någon form av självförsvar även om stort fokus idag riktas mot tävlingar inom många grenar. Det behöver inte alltid nödvändigtvis handla om att lära ut hur man besegrar sin motståndare fysisk, utan det kan som nämnt handla om personlig utveckling som går ut på att man ska veta hur man ska reagera för att undvika en hotfull situation och känna sig mer säker i sig själv.
Inom lagen kallas självförsvar för nödvärn och lagen tar upp fyra omständigheter där nödvärn förekommer.
1. Mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom.
2. Mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning.
3. Mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg.
4. Mot den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.
I dagligt tal används den något oprecisa tolkningen att "inte använda mer än nöden kräver". Enligt Brottsbalken 24:6 skall man gå fri från ansvar "om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig." Detta kallas nödvärnsexcess. Som kampsportare gäller det att klara av och besinna sig och inte göra mer än nöden kräver vilket oftast är väldigt lite.
