Nu har vi Sveriges bästa priser på Budo Nord produkter 👇
I Aikido, precis som i de flesta japanska kampsporter, så finns det både en fysisk och en mental aspekt av träningen. Den fysiska träningen är spridd mellan både ren träning för att härda kroppen till specifika tekniker. Tack vare att en stor del av attackerna går ut på att kasta motståndaren så är det första man får lära sig att ramla säkert eller ”rulla”.
Teknikerna för attacker inkluderar både slag och att man hålls fast medan försvaren består av kast eller fastlåsningar. Efter att de grundläggande teknikerna lärts in övergår studenten till att studera både fristil mot flera motståndare och tekniker med vapen.
De fysiska träningsmålen inom aikidon består i kontrollerad avslappning, flexibilitet och uthållighet men mindre fokus på styrketräning. I aikidon så är det större fokus på utdragande eller tryckande rörelser istället för hopdragande rörelser. Denna skillnad kan vara ett riktvärde för hur den enskilda utövaren av aikido ska lägga upp sin träning. I aikido utnyttjar man inte specifika muskler enskilt utan hela kroppen på en gång. Därför kan aikidons träning mer liknas vid den styrka och balans som uppkommer vid pilates och yoga.
Aikidon är främst uppbyggd kring att två partners övar på förberedda händelser som i en kata snarare än fristil. Generellt sett går det till som så att den som kommer råka ut för tekniken (uke) initierar en attack på den person som ska använda sig av en teknik (tori eller shite) även kallad nage när det kommer till kasttekniker. Nage neutraliserar då attacken med en aikido teknik.
Båda rollen som uke och nage är viktiga inom aikidon. Nage lär sig kontrollera sin motståndares attack energi medan uke lär sig att vara bekväm och flexibel även i en underlägsen situation. Att motta tekniken på detta sätt kallas för ukemi. I avancerad träning så kan uke försvara sig ytterligare mot de tekniker som uke utsätts för av nage.
Aikido tekniker bygger generellt sett på försvar mot en attack. Det är därför viktigt att de tränande lär sig att göra olika attacker. Många attacker påminner om hur man attackerar med ett svingande eller huggande svärd vilket visar att aikidons ursprung kommer från beväpnad strid. Några vanliga slag är rakt mot huvudet, mot sidan av huvudet eller mot bröstet. Nybörjare för ofta öva på försvar mot fasthållningar.
Vanliga fasthållningar är med en hand håller fast handleden, båda greppar en handled, båda händerna greppar var sin handled, greppa axeln eller greppa kläderna. Aikidon utnyttjar kroppsrörelsen för att samverka med uke. Många tekniker kan utföras med båda utövarna sittande (suwari-waza). Från mindre än 20 bastekniker finns det över tusentals implementeringar av aikidon.
Vapenträningen inom aikidon innehåller traditionellt sett kortstaven (jo), träsvärdet (bokken) och kniven (tanto). Idag involveras även vissa former av avväpning av skjutvapen.
En del av den mer avancerade aikidon är att lära sig att försvara sig gentemot flera attackerare, kallat taninzudori eller taninzugake. Randori eller sparring mot flera motståndare är en nyckeldel av träningen för högre graderade.
Randori betyder ordagrant kaos och handlar om att testa en persons förmåga att försvara sig i en ostrukturerad miljö.
Aikidon handlar även om mental träning, att förstärka förmågan att slappna av kropp och själ även under farliga situationer. Detta för att kunna utföra sina aikido tekniker man lärt sig korrekt och med självsäkerhet och direkthet.
En kampsportare satsar inte bara på att förbättra sin stridsförmåga utan även sitt dagliga liv, en aspekt som är viktig för aikido utövare.
