Katana är ett japanskt enkeleggat svärd, cirka 90–120 cm långt med en klinga på 60–90 cm. I väst kan katanan även kalla samurajsvärd. Katanan faller i längdgruppen daito, som betyder "långt svärd". Den krökta formen gör det möjligt att snabbt dra svärdet ur skidan, men ger också en skärande rörelse i hugget när svärdet träffar motståndaren.

Bo betyder stav på japanska och anger egentligen inte längden på staven. Chobo - långstaven är en trästav på cirka 183 cm, den kallas ibland också för sexfotsstaven "rokushaku bo”. En bostav används som vapen inom japansk kampkonst, budo. Bostavar är ofta gjord i vitek, då detta träslag är väldigt hårt och stöttåligt men fortfarande bra på att absorbera stötar, men det finns även stavar tillverkade i rödek. Liknande stavvapen är den något kortare jon och halvstaven hanbo. Bo används både i budo från de japanska huvudöarna och i arter från Okinawa.

Wakizashi var det mindre svärdet i samurajens svärdpar, daisho (det större svärdet kallas katana). Svärdets längd var ungefär två shaku långt eller ca 60 cm. Detta svärd kunde bland annat användas för att begå rituellt självmord, harakiri.

Svärdet kallas ibland även Shotō eller Kodachi. Utförandet är lika genomarbetat som katanan's, men dess monteringar såsom tsuba och detaljer i något mindre skala.

En jo är ett vapen eller redskap som används i vissa japanska kampsporter, budoarter. Jo'n är ungefär 128 centimter lång. Genom sin längd får man en längre räckvidd än med andra handburna vapen. En jo kan användas som stick- eller slagvapen och båda ändarna används i teknikerna. Den art som specialiserar sig på försvar med jo mot svärd kallas jodo. Inom många grenar av aikido tränar man med jo och som är till för att utveckla aikidoutövarens aikido snarare än att lära denne konsten att slåss med jo.

Tanto eller 'kortsvärd', är en sorts japansk dolk. Den kan vara en del av ett daishō-par och ersätta wakizashin. En tanto var den kvinnliga samurajens huvudvapen och ninjas favoritvapen. Det var även ett populärt vapen bland yakuza. En typ används i viss budo vid träning, oftast i form av en trä attrapp. Sådan tantojutsu praktiseras inom aikido, Bujinkan, Judo, Ju-jutsu och karate.

Käppar eller pinnar av olika längd är ett vanligt vapen inom Eskriman och de filippinska kampsporterna. Käppen är vanligen cirka 60-75 cm långa och av trä kallade Baston, Yantok eller Garote. Två vanliga käppmaterial är hickory och rattan.

Shinai betyder "bambusvärd" på japanska och är ett träningssvärd som används främst inom kendo. Den efterliknar en katana och är ungefär 120 cm lång. Själva "bladet" består av fyra stycken bamburibbor som hålls ihop med fyra olika saker. Shinaier slits ganska hårt. Därför kan det rekommenderas att regelbundet slipa bort alla ojämnheter med sandpapper och sedan olja in shinaien.

Nunchaku är ett vapen som har sina rötter i Östasien, och vanligen betraktas som japanskt eller okinawanskt, men vars japanska namn (nunchaku) går tillbaka på den fujianesiska uttalet av det kinesiska namnet, ng-chiat-kun "två-delad käpp".

Vapnet består av två, tre eller fyra likadana träpinnar som sitter ihop med kedjor. Den sort som har två delar är den vanligaste. Det finns även varianter av vapnet som används vid nunchaku-träningen där det är ett rep som binder ihop pinnarna istället för kedjor. För träning används också lite mjukare pinnar.

Dao är en kategori enkeleggade kinesiska svärd som huvudsakligen är avsedda att skära och hugga med, sabel. I Kina är dao känt som ett av de fyra större vapnen, tillsammans med qiang (spjutet), gun (staven) och jian (svärdet).

Kama är ett japanskt och okinawanskt vapen som ser ut som skörderedskapet skära, fast bladet är rakare. Samma typ av vapen fast med modifikationer är kusarigaman. Kama används kanske främst i Ryukyu kobujutsu. Kaman kan också användas som skörderedskap.

Bokken är ett japanskt träsvärd som används för att, av säkerhetsskäl, ersätta en katana eller andra svärd vid träning. Samurajerna använde bokken till träning och för att kunna duellera utan att göra det på liv och död. Idag används bokken i många typer av budo, bland annat kendo och aikido. Bokken tillverkas ofta av ek, men exempelvis hickory förekommer också.

Sai eller saisvärd är ett slags japansk parerdolk. Den är utrustad med två långa uppåtböjda parerskydd, som är avsedda att "nypa fast" en anfallares svärd, för att därefter kunna vrida svärdet ur händerna på denne. Vapnet är även försett med en vass spets som kan användas som stötdolk. Vapnet saknar ursprungligen egg. Sai förekommer i dag inom vissa kampsporter, bland annat bujinkan och olika former av karate.

Iaito är ett oskarpt träningssvärd av metall som används i bland annat budosporten Iaido. Iaito betyder imitationsvärd och var det namn som gavs åt svärdet av utövare av Iaido då det ses som en imitation av katanan.

Tonfa är ett kampsportsredskap eller vapen från okinawa, som främst används inom Ryukyu kobujutsu. Tonfan är tillverkad i trä, och har normalt ingen egg eller blad. Ursprunget till redskapet lär vara handtag till en mindre kvarn. Tonfa används normalt i par, alltså två stycken samtidigt.